Den 17 maj fick vi ett varmt välkomnande på Beijarholmen, både av vädret och av Börje. Gudingarna låg ute på skäret och när vi gick ner mot stranden vid det gråa huset skrämde vi upp en ejderhona som säkert låg på ägg. Hon tyckte knappast att vi var särskilt välkomna, men kan kanske leva med oss.
Vårt korta första besök gav hela familjen planer för kommande vistelse. Någon vet att fiskehåven måste lagas, någon att det behövs en duk till terassbordet, någon att det behöver grävas mask. Snurran till roddbåten i båtskjulet väckte också ett tydligt intresse. Norrsidan består av branta strandklippor, vilket kanske bekymrar en småbarnsmamma lite grann.
