En sjöman älskar havets våg
och lärare med
När stormen piskar bastuns dörr
och lärare med
Farväl, farväl, förtjusande ö
Kanske vi ses igen
Naturen inspirerar oss
men inte den trut
Strandskatans unge fick sitt slut
hör havsörnens tjut
Farväl, farväl, förtjusande ö
Kanske vi ses igen
En strandäng står på klippan najs
vid vågornas brus
Gödslad utav gässens bajs
i aftonens ljus
Farväl, farväl, förtjusande ö
kanske vi ses igen
om havet är still
Med kokt potatis på bordet står
abborre och sill
Farväl, farväl, förtjusande ö
kanske vi ses igen
hör vågornas brus
Med lycka och vemod åker vi
hör vindarnas sus
Farväl, farväl, förtjusande ö
Kanske vi ses igen
Vi är så tacksamma och nöjda med vår vistelse här på Beijarholmen. Vi har blivit så många upplevelser rikare och det är något vi är lyckliga över. Att få somna till vågornas ljud och fåglarnas läten och vakna upp till bländande solsken och slöa dyningar på havet är verkligen något man njuter av på semestern. Dagarna här har flutit in i varandra, veckodagarna tappat sin betydelse och hjärnan har fått helt nya saker att fundera på, eller ibland inget alls att fundera på. Ibland har det också utspelat sig naturdrama i viken, revirdispyter mellan svanen och gässen, tragedin med strandskatornas unge och Snorre snoks förehavanden vid vattenbrynet. Det har varit fina fiskestunder och helt enkelt lugna dagar på de varma och soliga rundhällarna. Det kommer att kännas vemodigt men samtidigt lyckligt att lämna holmen tack vare alla fina minnen och upplevelser, men den tiden kommer senare. Just nu njuter vi och tar vara på varje sekund.
Tusen tack till SFV som gav oss ett sommarminne som vi aldrig kommer att glömma och till Niclas för att han sett till att omständigheterna var klanderfria.
