De första kvällarna i juni när allt var nytt här på ön satt jag och läste boken Barösund som finns i gröna stugans bokhylla. Jag bläddrade lite mellan olika texter och stannade till vid den som handlar om Hättö naturskyddsområde och Ragnar Kreuger. Jag fastnade säkert för texten eftersom vi dagen innan paddlat tvärs över Olympiafarleden och runt Ormskär som också hör till Hättö naturskyddsområde.

I boken kunde jag läsa att denna Ragnar Kreuger systematiskt köpt upp flera öar och gjort dem till skyddsområde redan på 1940-talet. Kreugers syn på naturskydd innefattade även utplantering av främmande arter, både växter och djur. Bland djur han hämtat till Hättö nämndes mårdhundar, dovhjortar, fasaner och mufflonfår. Jag blev nyfiken på denna person och googlade vidare, på Wikipedia kunde jag läsa att denna naturvän också haft en samling på 70 000 fågelägg. Det kändes att vår syn på naturskydd kanske inte var helt samma eller kanske tiden bara var en annan då. På den finska Wikipedia-sidan fanns ett helt stycke om mufflonfåren på Hättö. Enligt sidan hade det redan 1939 utplanterats mufflonfår från Danmark till Hättö. Snabb googling vidare skickade mig till denna sida där Juha Laaksonen observerat mufflonfår på Hättö så nyligen som 2015. Då var det slut på googlandet. Kvällen var fin och vindstilla, ut med kanoten och iväg på mufflonjakt. Vi valde att ta den kortaste vägen, norrut runt Beijarholmen och mot Hättö. Vi paddlade en god stund och stannade upp och spanade med kikare in mot Hättö i hopp om att se nåt som skulle påminna om ett får. Det var ganska sent och det höll på att bli mörkt så vi blev tvungna att vända tillbaka utan ett enda mufflonfår i sikte. Men vi såg en utter simma och dyka framför kanoten så helt utan däggdjursobservationer kom vi inte tillbaka till stugan.

Nästa dag tog jag tag i mitt googlande igen. Enligt denna källa hade Ragnar Kreuger också hämtat in tvättbjörnar och kanadagäss till Hättö. Jag hade också tålamod att lyssna på Juha Laaksonens observationer i sin helhet (blev så bråttom ut till kanoten kvällen innan) och enligt det han beskrev hade mufflonfåren vistats i en vik på Hättös södra sida medan vi letat på norrsidan. Ut till båthuset igen, här skulle det observeras mufflonfår. Denna dag blåste det ordentligt så vi valde roddbåten i stället för kanoten. Endera är roddbåten svår att ro eller så är vi ganska värdelösa på att ro, hur som helst blev det en plågsam tur mot södra delarna av Hättö. Det gick inte rakt och vinden tryckte oss mot stenar och klippor hela tiden, men fram kom vi. Inne i viken var det vindstilla och vi kunde sakta flyta fram och spana efter mufflonfår. Denna tur gav havsörn, gråhäger, sångsvan och knölsvan som observationer men inga däggdjur. Vi kunde se att stränderna var betade och funderade på om det varit mufflonfår som ätit gräset eller kanske de rikligt förekommande gässen vi sett i skärgården (grågås, kanadagås och vitkindad gås). Så vi fick ro tillbaka i motvind och fortsätta läsa in oss på mufflonfår. Sakta kom också en misstro krypande, kanske hade alla mufflonfår dött ut och vi jagade nåt som inte längre fanns.

Denna artikel kom att vara avgörande även om den handlar om mufflonfår på ön Säppi. I en bisats nämns att den som vill se mufflonfår ska röra sig tidigt på morgonen eller sent på kvällen, då är sannolikheten som störst att få syn på ett par klövar eller horn. Vi fick vänta några kvällar på att det igen blev vindstilla och lämpligt väder för paddling. När det sedan blev dags att paddla ut tog vi oss ut via YIT:s sommarhus på Hättö (Ragnar Kreuger grundade den Allmänna Ingenjörsbyrån (YIT) och de har ett vad jag antar är en representationsvilla på Hättö). Och där framför representationsvillan stod det tackor med lamm och bräkte missnöjt när de såg oss. Äntligen mufflonfår! Tackorna med lammen i släptåg skyndade snabbt in i skogen och fortsatte med sin ljudliga kritik på väg in bland träden. Vi tog igen sikte på viken på södra sidan av Hättö och där lyckades vi se en flock till med flera tackor och lamm, en del tackor hade tvillingar. Vi paddlade ännu runt hela Hättö men baggar med de fina hornen har vi inte lyckats se än, men de lär leva ensamma och gömmer sig.

På bilden ovan finns det flera mufflonfår, bara att zooma in och beundra.
För den som läser och undrar så får man inte stiga i land på Hättö eller andra öar som hör till naturskyddsområdet utan alla observationer ska göras från havet, därför kan det vara knepigt att få syn på mufflonfåren. Och någon kanske tänker att det skulle ju bara ha varit att fråga en ortsbo om det finns mufflonfår på Hättö och så skulle problemet varit löst. Men mufflonmanin blev just det som gör sommaren och nya platser så speciella: att få följa ett spår, veta lite för lite och låta nyfikenheten styra. Ett sommaräventyr.
Evi
.jpg)


.jpg)









.jpg)





